Jag sitter här i min soffa och tänker. Tänker på livet. Det är ganska svart men det är ändå ganska vackert. Jag har fått se så mycket saker i mitt liv, mest negativa men många positiva saker. Jag vill inte vara den personen som tar något för givet, men jag har gjort det många gånger utan att jag tänkt på det. Livet har så mycket att erbjuda fast jag velat avsluta det så många gånger. Glad att jag inte klarade det. Jag vill inte ta en dag för givet även när det är jobbigt och surt. Jag vill se tillbaka på mitt liv med glädje även när sorgen tagit över. Jag vill vara stolt över mitt liv, över mina val även om dom inte varit så bra ibland. Jag vill vara stolt över att jag är den jag är och den Gud har format mig till. Jag vill vara ett redskap för hans rike och för människor. Jag vill att mitt leende skall glädja andra och att Gud får ta en större plats i mitt i liv. Ännu mer. Jag är desperat efter en förändring. Desperat efter en längtan som bara Gud vet. Jag vill inte älta något, Jag vill leva mitt liv så som Gud vill, jag vill aldrig ta något för givet även när det händer kanske man skulle stanna upp för bara en sekund att tänka på vad "för givet" är. Man snubblar och faller i livet men det finns alltid plats att ställa sig upp igen, att gå vidare men framför allt våga gå vidare och lämna det som varit. Att lämna allt som man varit med om, upplevt och det sorgsna som hänt, att lägga det i Guds händer. Ingen idé att gå runt att bära på en ryggsäck hela vägen fram till målet, det blir tungt men väldigt onödigt eftersom det tar längre tid att komma fram. Jag har mött många sorgsna, ledsna människor i mitt liv, sett mycket skit men de har alltid kommit fram till ljuset där man skall vara. I Jesu ljus får vi skina och må bra, han längtar efter oss oerhört mycket, att vi skall förstå hans kärlek även om den är oändlig och aldrig tar slut, han vill att vi skall förstå korset och blodet, förlåtelsen och upprättelsen man får med honom. Även om livet kanske inte har blivit som du velat eller om vägen känns tung att vandra nu, smärta och sorg, men stanna upp. Blunda och känn handen som vill dra upp dig, dra upp dig så långt det går och leda dig på rätta vägar igen. Jesus sa aldrig att hans väg skulle vara enkel, utan tårar eller smärta men han sa att det är värt det. Hans väg är värd att vändra för på hans vägar hamnar man alltid rätt öven om det ibland kan kännas att det tar tid. Vi längtar, hoppas och tror, vi älskar och är älskade. " Vad vill jag" Vem är jag? " Kanske man tänker, jag själv försöker lista ut det, men jag vet vem jag är Guds ögon och det räcker för tillfället. I Guds ögon är jag perfekt även om inte jag tycker det, fel och brister, dålig självkänsla. Men jag är värd allt i hans ögon och det är även du. Gud vet allt om dig, det kan du läsa i Psalm 139. Dom som känner dig kasnke inte vet allt om dig, men Gud vet. Han ser mig när jag ropar desperat efter honom, han ser mina behov och han är med mig i min ångest, och mina sömnlösa nätter, även om ingen annan vet det, så vet han och det är en tröst. Han är min styrka, min klippa och min borg. Han är den som alltid står fast och aldrig lämnar, han lämnar inte dig heller. Våga vara dig själv, inför Gud och inför dina vänner. Säg vad som är på ditt hjärta till den som alltid lyssnar. Man kan inte hålla inne allt, det blir så oerhört jobbigt då, jag vet. Tänk vad stor och mäktig han är. Jag vill vara en användning, en hjälp, ett ljus för andra. Tänk vad vorre vi utan Gud? Vem vorre jag utan Gud? Vem skulle räddat mig från döden om inte han. Jag står inte i skuld till honom. Jag kommer alltid vandra med Jesus. Spelar ingen roll vad som händer.

Vi borde sluta fred med oss själva. Älska oss själva. Så som Gud gör med oss.

Livet är inte lätt, men vägen vi går på kommer att ta oss ändra fram. Frågan är bara är vi berädda på vad som komma skall när vi följer honom helhjärtat?? Är du det? Isåfall är jag med dig.

Våga ta steget att förändra ditt liv.

Kram Anji

Musiken och texten får förklara mina känslor