Sanningar:

Nu: Skärtorsdag. /Påsk. Det enda man kan s a s fira är Jesu död och uppståndelse.

Långfredag/Påsk

Jesus gav sitt liv på påsken för så länge sedan.

Hans löfte  till människorna håller än: TRO på mig och jag skall

ge dig evigt liv.

Påsken stundar… vad vet man egentligen nu för tiden? Repetition av Allan Svensson´s text, m m

Så älskade Gud världen att han utgav sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv*. – Johannes kapitel 3 vers 16.   Resten, de som inte tror, de får inget evigt liv i himmelen med Jesus. De hamnar på ett annat ställe efter döden och Jesus säger själv att det stället heter helvetet, och det finns alltså olika val man kan göra i livet. Till exempel kan man ta till sig och undersöka om Jesus verkligen finns. Hur gör man det då? Man frågar honom och man får svar, och man kan läsa i bibeln där det står att han finns nu och kommer tillbaka.Denna smutsiga, fula världen håller på att förinta sig själv redan nu och värre blir det, det ser man tydligt.

Jesus lever

Ja det är verkligen så att man fått ”lära sig” felaktigheter. Varför har det varit så svårt för människor att berätta sanningen om det viktigaste i livet? Här nedan kommer en repetition av våra ”helgdagar”, som många tycker man MÅSTE fira…och på vilket sätt firar man? och till vems ära? och varför blir man lurad av dem som skulle vetat bättre? och Skall man verkligen fira så? Nej.

Firande av helgdagar

De stora helgdagarna, Jul, Påsk och Pingst firas inte i enlighet med Bibelns ord.

Det står ingenting om julfirande i Bibeln. Ingen vet varken vilken dag eller månad Jesus blev född. Och inget bibelord ger någon antydan om att de första kristna firade Jesu födelsedag som en helgdag.

Det mesta av julfirandet är sådant som inte alls har något med Jesu födelsedag att göra. Som julgran, julgris, Lucia, julbord, julskinka, tomten och en massa löjliga julsånger.

***

Påsken firar man som en högtid, men den har blivit förvrängd till oigenkännlighet.

Att Jesus blev korsfäst på en fredag, det är en kyrklig lögn. Jesus blev korsfäst på Påskdagen, och den var på en onsdag. Det var på kvällen som Jesu kropp blev lagd i graven. ”Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det hade blivit afton.” Mark. 15:42. Torsdagen var sabbat. Det var nämligen en stor sabbatsdag. Joh. 19:31.

Jesu kropp låg i graven i tre dagar och tre nätter, 72 timmar.

Matt. 12:40. Torsdag, fredag och lördag. Lördagen var alltså den tredje dagen som Jesu kropp låg i graven.

Och Jesus sa själv att han skulle uppstå på tredje dagen. Matt. 16:21, 17:23, 20:19. Jesus måste alltså ha uppstått på lördagskvällen. Om vi räknar från onsdagens kväll och 72 timmar framåt, så kommer vi till lördagens kväll.

Vad har påskägg, påskris och påsk-kärringar med påsken att göra? /Allan Svensson, förkunnare, död sedan länge, men var en mycket skärpt man.

***

/Anji

”Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.” Pred 7: 4.

DÅ sorgen träffar oss och vi stå beskyddade av den gudomliga nåden, utför den ett mångfaldigt verk i vårt liv. Den uppenbarar förut okända djup i själen och förut oanade möjligheter till tjänande. De sorglösa sakna djup. De misstänka aldrig den egna naturens torftighet.

Sorgen är Guds plogbill, som Han använder för att utföra ett grundligt plöjningsverk i själens åker, på det att den må giva rikare skördar. Hade människan icke fallit, utan förblivit i sitt härlighetstillstånd, då vore den gudomliga glädjens starka strömmar den normala kraft, som öppnade själens rikedomsdjup.

Men i en fallen värld är sorgen det utvalda medlet, som hjälper oss att känna oss själva. Det är sorgen, som kommer oss att tänka djupt och allvarligt. Den lär oss att vandra sakta framåt med varsamma steg, granskande våra motiv och vårt handlingssätt. Den uppenbarar för oss de himmelska tillgångarna och gör, att vi villigt utgiva våra liv i Guds och vår nästas tjänst.

Låt oss föreställa oss en skara av sorglösa människor, som leva vid foten av en lång bergskedja. De ha aldrig dristat sig till att utforska dalarnas hemlighet. En dag sveper ett fruktansvärt oväder fram genom bergen, förvandlar de dolda kjusorna till ekande trumpeter och uppenbarar dalarnas innandömen. Bebyggarna vid foten av bergen förundra sig över alla labyrinter och gömslen, som, okända för dem, dolt sig i deras omedelbara grannskap. På samma sätt framleva många sitt liv indolenta och så att säga på ytan av sin natur, tills sorgen likt ett häftigt oväder går fram över dem och blottar de dolda djupen, som de tidigare alls ej haft någon aning om.

Gud brukar aldrig någon människa för stora syften, innan Han först slagit henne i spillror. Josef var en sorgernas man mer än någon annan av Jakobs söner. Han fick den höga Uppgiften att förmedla bröd åt jordens nationer. Därför vittnar den helige Ande om honom: ”Ett ungt fruktträd är Josef — vid källan; dess grenar nå upp över muren” 1 Mos 49: 22.

Det är sorgen, som förmår vidga själen.

”Det är i stormen, som vår själ sig härdar
hon skulle domna av en evig fred,
och även sorgen måste vara med.
Den rena glädjen hör till andra världar,
det rena ljuset är blott hemma där.
Men ljus och skuggor måste växla här,
och våren följs av härjaren, av hösten,
men även smärtan ofta följs av trösten”

Varje människa och varje nation får inhämta lärdomar av Gud i motgångens skola. Vi kunna säga: ”Välsignad vare natten, ty den kom oss att skåda himmelens stjärnor”, och ”välsignad vare sorgen, ty den skänkte oss Guds hugsvalelse”. Floden sopade bort både hemmet och kvarnen, allt vad den fattige mannen ägde. Men då han stod där på stranden, sedan vattnet sjunkit, modlös och fullständigt bruten genom sin stora förlust, fick han se något blänka på den barspolade sandbanken. ”Det glänser såsom guld”, sade han vid sig själv. Och det var guld. Floden, som först utarmat honom, hade nu gjort honom till en rik man. På samma sätt sker det ofta i livet.
— H. C. Trumbull

Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

Lina Sandell: Se uppåt min själ, se uppåt mot himlen.

Se uppåt, se uppåt, du människobarn,

se uppåt från mörkret och bruset på färden,
se uppåt, så undgår du frestarens garn,
se uppåt, så vandrar du trygg genom världen.
Hur höga än vågorna över dig slå,
se uppåt, se uppåt till Jesus ändå!

L. S.

   /Anji

ATT LITA på Gud!  ---Gör DU det?

Låt mig få en stilla stund med Jesus,
när jag dignar under dagens strid.
Låt mig vid Hans helga fot få sitta,
när en storm har grumlat själens frid.

Låt mig få en stilla stund med Jesus,
när jag frestas och min tro är svag.
Jag vill fly till Honom, när det mörknar,
Han kan vända natten uti dag.

Låt mig få en stilla stund med Jesus,
Han som burit smärtans törnekrans.
Jag vill säga Honom allt, som tynger.
Intet öra lyssnar såsom Hans.

Låt mig vila vid Hans ömma hjärta.
Uti världen är så tomt och kallt.
O, jag längtar att Hans röst få höra,
längtar att få säga Honom allt.

Elsa Eklund./

/Anji

Guds kärlek är mycket stor, och den får vi lita på, HAN bär

oss genom allt.

Jag vet att människor är rädda nu och undrar hur det ska bli,

jag har inga svar men jag vet att Gud är god.

https://midnattsropet.se/redaktionellt/omvandelsebudskapet/#more-8072

Omvändelsebudskapet

 Berno Vidén, Ledare

Ledare av Berno Vidén

Ett anpassat evangelium. Seriöst debatteras frågan idag om att mixtra ihop ett budskap som passar in i dagens sekulära samhälle. I och för sig är inget annat att vänta om vi tänker oss oomvända människor och sammanhang där man inte anser sig vara kristna. Men något som är ofattbart är hur företrädare för bibeltroende kristna församlingar och samfund överhuvudtaget överväger att backa från centrala bibliska sanningar för att inte förlora politiskt och kulturellt inflytande i olika sammanhang, och främst, för att inte förlora ekonomiska bidrag man gjort sig beroende av för att driva sin verksamhet.

Som kristna har vi ett primärt ansvar att anpassa oss efter Guds ord och inte tvärtom. Nu finns det dock åtskilliga tolkningar som gör sig gällande i frågor som har med den kristna församlingen att göra. Ett exempel är synen på de yttersta tingen och tidpunkten för Jesu andra tillkommelse. När och hur ska det gå till? Ska Jesus komma före den tid bibeln beskriver som vedermödan eller efter? Ska den kristna församlingen vara med om en uppryckelse eller inte? Oavsett vilken syn vi har så är en sak säker: Jesus kommer snart! När han kommer, ja då kommer vi att stå där med förvåning och inse hur fastlåsta vi var i våra olika synsätt.

Vad jag vill ha sagt är att det finns frågor som inte är frälsningsavgörande. Själv älskar jag Jesu tillkommelse och tror att församlingen vilken dag som helst ska möta Jesus på skyn, grundat på den undervisning jag tycker mig se i Nya testamentet. Andra kommer till andra slutsatser, förhoppningsvis lika ärliga i sitt sökande. Det vi dock har gemensamt är tron på att Herren kommer!

En annan fråga som skiljer kristna åt är synen på de eviga straffen. Klassisk teologi talar om vad som allmänt kallas för ”den dubbla utgången”, det vill säga evigt liv eller evig pina i helvetet. Andra förespråkar en tolkning där den ofrälsta människans själ efter dom och straff upphör att existera, en så kallad annihilationslära – evig död. Vilken syn jag har är inte avgörande för min frälsning, utan frälsningen är och förblir en Guds gåva, som ger evigt liv åt var och en som tror och tar emot Jesus i sitt hjärta.

Vi kan fortsätta att ta upp andra mer eller mindre laddade frågor. Beroende på vilken tradition, kultur, levnadsvillkor osv. vi tillhör så upptäcker vi ganska snart hur olika vi tänker. Jag befinner mig just nu i ett haitiskt präglat samhälle i Dominikanska republiken med många evangeliska församlingar. Utan att gå in på detaljer så konstaterar jag att för mig som kommer från Sverige, så finns det saker och ting som är svåra att förstå sig på av traditioner och handlingssätt. Dock förenas vi kring något som är övergripande och så mycket större. Paulus skriver till församlingen i Korint om det primära och ”det allra viktigaste”: ”att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna” (1 Kor 15:3-4).

Det är sant att Jesus dog, men det stora för oss är att han dog för att befria oss från synden. Alla människor har syndat och saknar härligheten från Gud, men genom Jesu nåd kan vi bli friköpta från synden och förklarade rättfärdiga.

Det kommer alltid att finnas yttringar och detaljer som skiljer oss åt, men om något jag anser vara bra står i vägen för det som är det allra viktigaste, då gäller det att ta tag i det viktigaste och låta det få avgöra. Vi upptäcker då att evangelium är och förblir ett omvändelsebudskap för alla olika folkslag, att vi av nåd är frälsta genom Jesu Kristi blod, och inte genom gärningar.

Församlingens uppdrag i alla tider och under alla omständigheter är att lyfta fram frälsningsavgörande frågor. Kom ihåg att evangelium inte är en människolära utan en Guds kraft till frälsning. På pingstdagen i Jerusalem förkunnades evangelium med en sådan skärpa att det högg till i hjärtat på åhörarna. Man fick syndanöd, insåg vem Jesus var, att han oskyldigt lidit döden för deras synders skull. I desperation frågade man Petrus och de andra apostlarna: ”Vad ska vi göra?” Svaret kom direkt: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna.”

Petrus anpassade inte budskapet utifrån alla de olika inriktningar som fanns representerade i Jerusalem vid tillfället, så att var och en skulle hitta sin nisch utan att känna sig förödmjukad. Nej, budskapet var rakt och tydligt. Den som inte vänder om till Herren Jesus Kristus går evigt förlorad.

Omvändelse.

Från vad? Hebreerbrevets författare betonar särskilt ”synden”. Vad är synd? Kort sagt: att missa målet, allt som för oss bort från frälsningen.

Vad är det då för frågor som mixtras med idag? Tyvärr det mest centrala vi har i evangelium, nämligen omvändelse från synden! En pingstpastor använde uttrycket omvändelseterapi i en videopresentation och blev efter påtryckningar från en liberal riksdagsman avsatt från sin tjänst. Riksdagsmannen hotade med att kräva att alla ekonomiska bidrag till pingströrelsen skulle dras in. Enligt tidningen Dagen har både pingstförsamlingen och pastorn bett om ursäkt och det kritiserade inlägget är borttaget. Allvarligt! När församlingen slutar att förkunna omvändelse från syndens väg blir den ingenting annat än en inomvärldslig institution med religiösa förtecken.

Det stiftas lagar som på olika sätt styr samfundens verksamheter. Frimodigheten att förkunna ett rakt och tydligt omvändelsebudskap förloras. I Sverige utreder regeringen just nu förbud till omvändelseförsök av personer som brottas med sin könsidentitet. Man söker tvinga kristna församlingar att anpassa bibelordet till samhällets gudlösa politik. Vapnet man använder sig av är effektivt: pengar – hot om indragna bidrag.

En annan frälsningsavgörande fråga är dopet. I den kyrkoekumeniska världen är det allmänt vedertaget att acceptera barnbegjutning, trots att bibeln tydligt undervisar om nödvändigheten av att låta döpa sig som en manifestation på omvändelsen. ”Den som tror och blir döpt ska bli frälst, men den som inte tror ska bli fördömd” (Mark 16:16). Filippus ledde en etiopisk hovman fram till omvändelse och dop: ”När de nu färdades vägen fram kom de till ett vattendrag, och hovmannen sade: ‘Här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?’ Filippus sade till honom: ‘Om du tror av hela ditt hjärta kan det ske.’ Hovmannen svarade: ‘Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son’” (Apg 8:36-37).

Miljontals människor förleds att förlita sig på kyrkans sakrament, vilket aldrig kan leda till frälsning. Nya testamentet är kristallklart i sin undervisning. Omvändelse och tro föregår dopet. Baptistteologen Beasley-Murray (1916-2000) skriver om dopet: ”Att höra evangelium i tron går före dopet, tron tar emot Guds gåva i dopet, och tron är den väsentliga principen för det kristna livet efter dopet.” Utan tro på Jesus blir dopet värdelöst, oavsett hur vacker dopceremonin kan te sig. Även om du låter döpa dig utan att tro på Jesus så blir dopet verkningslöst. I Nya testamentet upprepas flera gånger orden: låt er alla döpas; för att döpas; låt dig döpas etc. som en trons handling.

Att förkunna omvändelse är ingen gärningslära. Det handlar snarare om att komma till insikt om sin egen hopplösa situation. Hemligheten därtill är ett personligt möte med Jesus. I mötet med Jesus får vi syndanöd men också en fullständig befrielse från synden. Det budskapet passar inte in i vårt samhälle. Där gör man allt för att beröva tron på Gud och alla de värderingar vi får genom Guds ord.

Jesus sa i ett av sina eskatologiska tal att i den sista tiden kommer laglösheten att öka, kärleken kallna hos de flesta och att evangelium om riket ska förkunnas för alla folk. Sedan ska slutet komma. Hela världen är i den ondes våld. Utvecklingen mot ett antikristligt samhälle avancerar snabbt idag. Men till dess att Jesus kommer: fortsätt att förkunna omvändelsens budskap till frälsning och befrielse: “Låt er frälsas från det här bortvända släktet!” (Apg 2:40) /B V

/Anji

Gud visar DIG Vägen!   OM DU vill!

Luk 22:28 Det är ni som har stått vid min sida under mina prövningar,….

Apg 20:19 Jag har tjänat Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar som mötte mig genom judarnas intriger.

2 Kor 8:2 Trots deras många hårda prövningar har ändå deras översvallande glädje och deras djupa fattigdom gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

Jakob 1:2 Räkna det som ren glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika slags prövningar.

1 Pet 1:6 Var därför glada, även om ni nu en liten tid måste utstå olika prövningar.

Jes 60:20 Din sol ska inte mer gå ner, din måne inte mer avta, för Herren ska vara ditt eviga ljus och dina sorgedagar ska vara slut.

Job 10:15 Ve mig om jag är skyldig! Men är jag oskyldig kan jag ändå inte lyfta mitt huvud, för jag fylls av skam och ser mitt lidande.

Job 20:22 Mitt i sitt överflöd ska han drabbas av nöd, lidande av alla slag ska möta honom.

Job 36:15 Genom lidandet vill han rädda den som lider och genom nöden öppna hans öra.

Job 36:21 Akta dig, vänd dig inte till ondskan, som du valt i stället för lidande. / I Job´s bok finns förklaringar om att Job´s s k vänner hade fel i sina anklagelser).

/Anji

Detta har jag sagt er för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen. – Joh 16:33

Kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er. – 1 Pet 5:7

6 Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte✱,7 utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik.När han till det yttre hade blivit som en människa,8 ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden –döden på korset.9 Därför har Gud också upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn,✱10 för att i Jesu namn alla knän ska böjas,i himlen och på jorden och under jorden,11 och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herren,Gud Fadern till ära.

12 Därför, mina älskade, ni som alltid varit lydiga, inte bara när jag var hos er utan ännu mer nu när jag inte är hos er: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, 13 för det är Gud som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske. 14 Gör allt utan att klaga och tveka 15 så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt i ett falskt och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor i världen 16 när ni håller fast vid✱ livets ord.Då blir ni en ära för mig på Kristi dag, att jag inte har kämpat förgäves eller arbetat förgäves. 17 Ja, även om mitt blod skulle utgjutas medan er tro bärs fram som ett offer✱ är jag glad och gläds med er alla. 18 På samma sätt är ni glada och gläds✱ med mig.

/Anji

Tiderna är allvarliga, ta emot JESUS i ditt hjärta och du blir fri.

Rom 8:14     14 Alla som drivs av Guds Ande är Guds barn.15 Ni har inte fått slaveriets ande så att ni på nytt måste leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, och i honom ropar vi: ”Abba! Far!” 16 Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. 17 Och är vi barn så är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom för att också förhärligas med honom.

/Anji

Vill du komma till himlen?

Bibelstudium av Samuel Thomas

https://midnattsropet.se/midnattsropet/vill-du-komma-till-himlen/

– Om du dör idag, kommer du till himlen då?

Min söndagsskollärare ställde ofta den frågan till mig för att jag skulle omvända mig. Som barn gav det mig mardrömmar om att missa uppryckelsen. Nu när jag tänker efter så frågar jag mig själv: Om kristendom enbart handlar om himmel och helvete, på vilket sätt är det då olikt någon annan religion?
Innan jag börjar, låt mig försäkra dig om att jag tror på att både himmel och helvete existerar. Himmel är Guds närvaro och helvete är evig skilsmässa från Gud, och på den yttersta dagen kommer Gud att frälsa oss (som tror på Jesus) från syndens närvaro genom att ta oss till sin eviga härlighet.

Men frågan kvarstår; handlar kristendom enbart om himmel, helvete eller domens dag? Om det är så, drivs inte då hela vår tro av fruktan? Är detta det Kristus predikade? Fokuserar evangelium verkligen på livet efter detta?

På något sätt så är evangelium och Jesu undervisning i slutändan likställt med att komma till himlen i livet efter detta. Vi tar några referenser som exempel:

1) … den väg är smal som leder till livet (Matt 7:14).
En allmän tolkning är ”smal är den väg som leder till himlen”.
2) … var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv (Joh 3:16).
En allmän tolkning är ”den som tror på honom går till himlen”.
3) Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig (Joh 14:6).
En allmän tolkning är ”Jesus är vägen till himlen”.

Jag säger inte att vår allmänna förståelse är helt fel men vi har definitivt urvattnat djupet av budskapets verkliga betydelse.

Vad förkunnade Jesus?
Han talade om Guds rike och evigt liv. Men jämställde han dessa med ’himlen’ som en plats efter döden?

– Jesus sa: Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus (Joh 17:3).
Evigt liv beskrivet av Jesus är att känna honom och Fadern. Den viktiga frågan är inte om du vill gå till himlen, men däremot om du känner Jesus. Det är sant att vi en dag helt och fullt ska lära känna honom när vi ser honom såsom han är (1 Joh 3:2), men under tiden vi lever på den här jorden så har vi här och nu fått detta tillfälle att lära känna honom såsom han bor i oss.
Guds rike är mitt ibland er (Luk 17:21).

Du och jag är Guds rike eftersom Gud regerar i oss (1 Kor 3:16). Gud upprättar sitt rike på jorden genom oss. Han samarbetar med oss i den här missionen. Vilken stor uppgift vi har tillsammans! Ja, vi ska gå till himlen efter döden men successivt så är vi kallade att upprätta hans rike på jorden.  Skapelsen går under men också den längtar efter att Guds barn ska uppenbaras (Rom 8:19-20).
Om himlen handlar om ’Guds närvaro’, är det inte då mer lämpligt att säga att himlen är i oss? Om vi verkligen är bärare av himlen och ambassadörer för det himmelska riket, varför ser vi då endast de fördelar himlen har att erbjuda som något som hör framtiden till? Erfar vi verkligen himmel på jord eller går vi och väntar på en efter-döden-upplevelse?

Det största av under är att Gud kallat oss att vara redskap i hans närvaro (1 Kor 3:18). Kristus i oss är verkligen ett härlighetshopp (Kol 1:27). Vänner, livet handlar inte om att göra eller inte göra något till himlen. Inte heller handlar det om att stå inför dom. Det är ENDAST om att känna, och tro på Jesus Kristus, den ende som gett oss evigt liv. Och eftersom Gud har tagit sin boning i oss, så upprättar han också genom oss sitt rike på jorden.

Den verkliga avsikten för ett kristet liv är att predika och upprätta Guds rike; evangelium – de goda nyheterna.

/Midnattsropet.

/Anji