Han  lever

Inlägg publicerade under kategorin Ande eller kött

Av Anji - Onsdag 8 april 23:11

Den andliga striden

Femtekolonnare inom svensk kristenhet /Stig Andreasson


Vi är glada över att här få publicera en tänkvärd artikel av Stig Andreasson. Stig arbetade i mer än femtio år i det katolska Frankrike som evangelisk missionär. Där fick han nåden att leda många katoliker till befrielse från sakramentsträldom till ett liv efter det enkla och sanna evengeliet. Idag ser han hur de som tidigare ivrade för sådan mission nu sviker sitt uppdrag. Stig säger i sin artikel:

”I min ungdom mötte jag flera brinnande pingstvittnen som reste till katolska länder med evangelium.  Idag verkar det som om pingstledare snarare reser till Rom i sällskap med katolska prelater för att ”studera” hur katolska kyrkan fungerar. Andra samfund visar lika liten glöd för mission i katolska länder. Femtekolonnarna har verkligen orsakat ett jordskred inom svensk kristenhet.”

Läs och begrunda Stigs angelägna budskap till oss.

(artikeln infördes först i Midnattsropet, nr 2, 2011)


Den andliga striden

Vår olyckliga värld har alltid varit och är alltjämt en krigsskådeplats där ljus och mörker, sanning och villfarelse kämpar om makten.  Den kristna tron och den kristna församlingen har under alla tider utsatts för fientliga angrepp. Ibland genom regelrätt förföljelse från den gudlösa världen, men lika ofta genom den omgivande hedniska kulturen, som utövat en sådan press på församlingen att den inte kunnat stå emot och därför blivit påverkad.  Men fiendens allra farligaste vapen i striden mot den kristna församlingens tro och liv sker genom infiltration av falska förkunnare och främmande läror bland Guds folk. När så dessa läror och åsikter får aktiva anhängare bland de ledande i församlingen, då blir resultatet en korrumperad kristendom.

Det är denna fara som Paulus varnade för då han tog avsked av de äldste i Efesus – församlingen:

Apg: 20:29-30: ”Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden.  Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen.”

Vid andra till fällen talar han om ”falska bröder, som nästlat sig in” bland de kristna för att föra dem till lagträldom. Ja, han omtalar också ”falska apostlar, som uppträder som Kristi apostlar.” Samtidigt understryker han att ingenting av detta egentligen borde överraska oss. Satan själv förskapar ju sig till en ljusets ängel. Han uppträder vanligen inte alls som en skräckinjagande figur med horn i pannan och eldgaffel i handen.

Försåtliga angrepp inifrån

Idag verkar det som om de mest försåtliga angreppen på den kristna tron faktiskt kommer inifrån den officiella och bekännande kristenheten själv.  Det ser ut att finnas ”en femte kolonn” innanför de evangeliska och reformatoriska kyrkosamfunden. Uttrycket ”femte kolonn” eller ”femte kolonnare” är kanske inte bekant för alla läsare. Det har sitt ursprung i spanska inbördeskriget som rasade mellan 1936 och 1939. General Franco marscherade då mot Madrid med fyra kolonner av soldater. Men inne i Madrid fanns en ”femte kolonn”, som på olika sätt skulle sabotera den lagliga regeringens verksamhet och på så sätt medverka till General Francos seger, vilket tyvärr också skedde.  Sedan dess har uttrycket ”femte kolonn” blivit en beteckning på dem som inifrån försöker sabotera en regerings eller rörelses grundprinciper. Finns det då ”femtekolonnare” i kristenheten? Ja, utan tvekan. Här följer några exempel.

Den liberala teologin och dess vapendragare

På de flesta av vår tids teologiska fakulteter har man antagit den historisk-kritiska bibeltolkningen Den utgör normen för utbildningen av präster och pastorer, som sedan för samma budskap vidare. Vad handlar det hela egentligen om? Jo, man anser att Bibeln måste tolkas efter den moderna vetenskapens principer för att passa vår tids människor. Och vilka är då naturvetenskapens principer? Helt enkelt att allt som sker i denna världen måste ha sin orsak i denna världen. Det finns inga utomvärldsliga, övernaturliga makter som kan gripa in i vår tillvaro. Ett mirakel kan inte ske. Därmed måste man förneka och omtolka både jungfrufödelsen och Jesu uppståndelse samt alla andra tecken och under som är omtalade i Bibeln. Därmed bryts de sanna evangeliska tron ned inom många kyrkosamfund och det sker inifrån. Det liknar verkligen en femte kolonnverksamhet. Så kommer vi till en annan företeelse.

Den breda ekumenikens talesmän

Kommuniteten i Taizé är vida känd och berömd i vår tid. Den bildades ursprungligen av två pastorer från den reformerta kyrkan. Men båda hade så starka sympatier för den katolska kyrkan att en av dem en gång fick frågan: ”Varför går du inte över till den katolska kyrkan?” Svaret var nog så avslöjande: ”Går jag nu, går jag ensam. Väntar jag en tid får jag många med mig.” 

 

Därmed var syftet med Taizé ganska klart, vilket gjorde att evangeliska ledare nere på kontinenten omtalade Taizé som en femte kolonn, vars mål var att påverka protestanter till att bli katoliker.  Senare gick båda grundarna av Taizé över till den katolska kyrkan, men det gjorde de i hemlighet. Taizés nuvarande ledare är en tysk katolik.  Den kände schweiziske teologen René Pache omtalade på sin tid Taizé under rubriken ”Katoliserande tendenser inom protestantismen.”

Förbundet för kristen enhet bildades i Sverige år 1965. Målet var helt från början att på sikt skapa en synlig enhet mellan Svenska Kyrkan och den Romersk-katolska kyrkan. På deras hemsida kan man få fram en utläggning som heter ”Katolsk tro i Svenska Kyrkan”. Den överensstämmer nästan ordagrant med en katolsk katekes. Den svenska kyrkan vilar officiellt på luthersk och reformatorisk grund. Om den skall förbli på den grunden kan den inte öppna för katolsk tro. Vad skall man då säga om personer som tillhör en sådan reformatorisk kyrka och som därmed skriver under på dess trosbekännelse, men som samtidigt arbetar för att få den att ändra trosbekännelse och bli katolsk? Vore det inte ärligare att gå ut av den lutherska kyrkan och över till katolicismen och sen därifrån påverka lutheranerna?  Men nej, man tror tydligen mer på ”den femte kolonnens princip”, att bryta ned den reformatoriska kyrkan inifrån.

Enhetens kyrka är ett ännu färskare exempel. Den har byggts upp av lutherska och anglikanska teologer och kyrkomän samt representanter från andra protestantiska samfund som är beredda att ställa sig bakom en deklaration med innehållet:

Rätten och motiven till separat existens för de samfund som skildes från den romerska kyrkan vid 1500-talets reformation finns inte längre.”

Har man hört på maken! Att somliga ekumener inte kan finna något motiv eller någon orsak till att stå utanför den katolska kyrkan, är ju inte något nytt. Men att förvägra evangeliska kristna rätten till separat existens i förhållande till Påvekyrkan låter rent av hotfullt! Dessa kyrkoledare talar som om de inte kände till religionsfrihetens princip. Påven är givetvis enig i dessa uttalanden, men i detta fall är det inte han själv som talar, utan ledare för de reformatoriska kyrkorna och därmed går de påvens ärende. De är verkligen vår tids religiösa ”femtekolonnare”.

Men fortsättningen av deklarationen från Enhetens Kyrka är ännu mer chockerande. Läs och tänk efter! 

”Vi uppfattar påven Benedikt XVI som talesman för den klassiska kristna tron och etiken i mötet med såväl den sekulariserade kulturen i Väst som med de andra världsreligionerna i Öst i långt större utsträckning än de som har makten i de kyrkosamfund vi tillhör. Och här förgrenar sig nätverket långt utöver de kretsar som betecknas som högkyrkliga eller katoliserande. Påtagligt är att den världsomspännande med böneveckan för enheten jämnåriga pingstväckelsen, som på 60-70-talen trängde in som karismatisk förnyelse i de traditionella kyrkorna och samfunden, också sluter upp och nu kommer med i denna samling genom framträdande representanter, så som samlingen i uppropet för Enhetens Kyrka just manifesterar.”

Detta uttalande borde göra varje medlem av något reformatoriskt, evangeliskt och frikyrkligt trossamfund totalt mållös. Bland de som aktivt stöder denna Enhetens kyrka finner vi naturligtvis katoliker, men som ovanstående deklaration säger, även framträdande representanter från en rad samfund, som hittills har ansetts som klart frikyrkliga, evangeliska och bibelförankrade med rötter i gångna tiders väckelserörelser.  Deras namn kan vem som helst läsa på det offentliga dokument som Enhetens Kyrka publicerat. Här kan vi bara nämna att de kommer från Pingstväckelsen, Trosrörelsen, Lutherska kyrkan, Evangeliska Frikyrkan, Missionsförbundet m.fl

Menar verkligen dessa representanter att Påven är den bäste talesmannen för klassisk kristen tro? Vad menar man förresten med det uttrycket? Hör exempelvis tron på Maria som Himlens Drottning och Kyrkans Mor till klassisk kristen tro? Och menar dessa representanter att deras egna samfund varken har rättighet eller något giltigt motiv till att stå utanför den katolska kyrkan? I så fall jobbar de aktivt på de fria väckelserörelsernas undergång och det jobbet utför de medan de själva ännu står med i dessa rörelser. Vad skall man kalla en sådan verksamhet? Är det inte en typisk femtekolonn-aktivitet?

 Keryx är en relativt ny kristen tidskrift som vill vara på hög akademisk nivå. Tillsammans med vissa alster från kristna bokförlag och en del evangeliska tidningar återspeglar denna tidskrift den besynnerliga situation vi nu befinner oss i. Keryx står emellertid i särklass. Den ges ut av Livets Ord i Uppsala. Jag skall vara rättvis och medge att vissa artiklar i denna tidskrift är goda och läsvärda, beroende på vilket ämne som behandlas. Men Keryx vimlar framför allt av negativa påståenden om de fria väckelserörelsernas folk. De är offer för otroliga fördomar. De kännetecknas av en otrolig okunskap. De begriper ingenting av den levande traditionens viktiga funktion. De saknar förståelse för värdet av en hierarkisk organisation. De är totalt okunniga om kyrkofäderna m.m Eftersom utgivarna av Keryx av allt att döma betraktar sin egen rörelse som framsprungen ur en väckelse skulle dessa skriverier kunna uppfattas som sträng självkritik och därmed som tecken på ovanlig ödmjukhet. Problemet är att i bakgrunden skymtar hela tiden bilden av en kyrka som har en rätt förståelse av sakramenten, av ett hierarkiskt ämbete, av Jungfru Marias verkliga betydelse och som har tagit vara på den levande traditionen. Detta verkar nästan som en sorts propaganda för en sakramental ämbetskyrka, som för tankarna till Rom. Om författarna till artiklarna i Keryx menar att de skriver något nytt, tar de gruvligt fel.  Personligen kan jag intyga att jag har läst samma argument många gånger förr. Men då var det katolska teologer som höll i pennan. Det kunde säkert varit behövligt att ge några konkreta exempel på detta. Men det får bli vid ett senare tillfälle.

 

Innehållet i Keryx är gåtfullt. Tidskriften ges ut av en församling som trots allt anses höra hemma i den evangeliska kristenheten. Varför då denna svartmålning av väckelserörelserna, inklusive pietismen och denna skönmålning av den sakramentala och hierarkiska ämbetskyrkan, som just i Påvekyrkan får sin starkaste utformning? Från evangelisk-kristen synpunkt kan sådant bara ha en negativ effekt. Därför ser vi också här en form av femtekolonn-verksamhet.

Den nakna sanningen

Journalisten Tomas Dixon – som själv tidigare var katolik – känner mycket väl den katolska kyrkans lära och historia. Han är inte lika hänförd över vurmen för enhet med Påven som vissa frikyrkoledare tycks vara. Han skriver bl. a. följande:

”Så enhetlig som många just nu inbillar sig är inte katolska kyrkan. De andliga och teologiska skillnaderna inom den är knappast mindre än mellan protestantismens olika samfund. Det finns katoliker längs hela skalan från kyrkligt konservativa (som vill återinföra latinet) till totala modernister och liberalteologer av alla slag.” 

Med anledning av att somliga också betraktar påveämbetet som enhetens symbol skriver han:

”Hur skulle det mänskliga ämbete, som under historien initierat folkmord, inkvisition och antisemitism – och som dessutom förklarat sig ofelbart så att det i princip inte kan be om och få förlåtelse – hur skulle det ämbetet kunna symbolisera och förverkliga den enhet, som Jesus talar och ber om i Johannes 17?”

Hela saken har också en annan sida. Tomas Dixon påminner oss om något som femtekolonnarna totalt överser:

”Det finns många katoliker som inte tror på Gud alls. Det finns också katoliker som bekänner sig till Gud och katolska Kyrkan med sina läppar men som inte bryr sig om varken Guds moral eller påvens bud.“

Han nämner också de många s.k. ”Marianisterna” som praktiserar en ytterliggående Mariadyrkan. Till detta kan vi tillägga att massor av människor i de katolska länderna aldrig har öppnat en Bibel! Vilken andlig nöd och vilket missionsbehov! Men vem tänker på det idag?

I min ungdom mötte jag flera brinnande pingstvittnen som reste till katolska länder med evangelium. Idag verkar det som om pingstledare snarare reser till Rom i sällskap med katolska prelater för att ”studera” hur katolska kyrkan fungerar. Andra samfund visar lika liten glöd för mission i katolska länder. Femtekolonnarna har verkligen orsakat ett jordskred inom svensk kristenhet. Kontrasten mellan de ledare som stod i spetsen för väckelserörelsernas folk för 50 år sedan och deras nutida efterföljare är så stor att de verkar ha lite eller ingenting gemensamt. Kyrkopolitiken tycks tyvärr ha ersatt själavinnarglöden…

 

 /Stig Andreasson

 

/Anji

ANNONS
Av Anji - Måndag 23 mars 20:09

 

 

Andens namn och titlar

 
 
Anden
Joh 3:6
Anden med kunskap och fruktan för Herren
Jes 11:2
Anden med råd och styrka
Jes 11:2
Anden med vishet och förstånd
Jes 11:2
  
Barnaskapets Ande
Rom 8:15
  
Den Allsmäktiges Livsande
Job 33:4
Den Ande som är från Gud
1 Kor 2:12
Den Ande som han har låtit bo i oss
Jak 4:5
Den evige Ande
Hebr 9:14
Den helige Ande
Apg 1:8
Den helige Ande som bor i er
1 Kor 6:19
Den Högstes Kraft
Luk 1:35
Den levande Gudens Ande
 2 Kor 3:3
Den utlovade helige Ande
Apg 2:33
Domens och reningens Ande
Jes 4:4
Duvan
Matt 3:16
  
Faderns Ande
Matt 10:20
  
Glädjens olja
Ps 45:8
Guds Ande
1 Mos 1:2
Guds gode Ande
Ps 143:10
  
Handpenningen på vårt arv
Ef 1:14
Helighetens Ande
Rom 1:4
Herren, Anden
2 Kor 3:18
Herrens Ande
Jes 61:1
Hjälparen
Joh 14:26
Härlighetens Ande
1 Petr 4:14
  
Jesu Ande
Apg 16:7
Jesu Kristi Ande
Fil 1:19
  
Kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande
2 Tim 1:7
Kristi Ande
1 Petr 1:11
  
Livets Ande
Rom 8:2
  
Nådens Ande
Hebr 10:29
Nådens och bönens Ande
Sak 12:10
  
Profetians Ande
Upp 19:10
  
Rättens Ande
Jes 28:6
  
Sanningens Ande som utgår från Fadern
Joh 15:26
Sigillet
Ef 1:13
Smörjelsen från den Helige
1 Joh 2:20
Sonens Ande
Gal 4:6
Strömmar av levande vatten
Joh 7:38
  
Trons Ande
2 Kor 4:13
  
Vishetens Ande
5 Mos 34:9
Vishetens och uppenbarelsens Ande
Ef 1:17


/Anji

ANNONS
Av Anji - Söndag 22 mars 18:57

 

 

Andens gåvor är inte något vi använder när vi vill- utan något som vi brukar när Han vill. Andens gåvor är specialverktyg i tjänsten.

 

Nådegåvorna är uttryck för Andens uppenbarelse. Gud bestämmer vem gåvorna skall verka genom och när. Och vi måste lära oss förstå hur gåvorna verkar, så att vi kan låta dem verka genom oss. I förra avsnittet tog jag med att de andliga nådegåvorna är nio stycken och talade om vilka de är. Här tar jag nu med dem och i korthet vad de betyder.

Visdomens ord. 1 Kon 3:16-27; Apg 8:26-29

 

 

När vi hjälper människor måste vi ha lösningar på problemen och inte bara kunna analysera dem. Visdomens ord hjälper oss att förmedla gudomliga lösningar och ge vägledning till en lösning av problemen.

 

Visdomens ord syftar även framåt i tiden och ger vägledning om vad vi skall göra och hur.

 

Förmåga att skilja mellan andar Apg 16:16-18, 2 Kon 6:16-17

 

Denna gåva ger oss inblick i andevärlden. Beskrivs också så här: Förmåga att skilja mellan andar- förmåga att se andar. Det handlar inte bara om att se onda andar, utan det är en förmåga att skilja mellan olika andar. Då och då behöver vi se den andliga dimensionen klart. Genom denna gåva hjälper oss Gud att göra det.

 

 

Inspirationsgåvorna Att tala tungomål på olika sätt

 

Mark 16:15-18, 1 Kor 14:27-28

 

Det handlar om övernaturliga språk som förmedlas genom den helige Ande. Tungotalet kan användas till egen uppbyggelse, och när det uttyds, till hela församlingens uppbyggelse. Alla kristna som uppfyllts av den helige Ande kan tala tungomål till egen uppbyggelse, men det tungotal som är till för offentligt bruk är en av Andens gåvor. Detta tungotal måste uttydas, så att de som lyssnar till det även kan förstå vad som blir sagt.

 

Uttydning av tungotal 1 Kor 14:13, 27-28

 

 

Uttydning av tungotal innebär att tungotalet tolkas till ett språk som är begripligt för den som hör på. Det handlar inte om en direktöversättning utan om en tolkning. Denna gåvan är till inspiration och uppbyggelse för dem som hör på.

 

Profetians gåva 1 Kor 14:4

 

 

En profetia är att en människa talar å Guds vägnar på ett begripligt språk. Man är inte profet för att man profeterar. Profetians gåva är en av Andens gåvor och ingen tjänst. En profetia skall vara till: Uppbyggelse, Förmaning, Tröst

Genom en profetia kan Gud tala direkt till människor eller till en församling. På det sättet kan Gud hjälpa männsikor direkt.

 

Kraftgåvorna

Trons gåva Mark 11:20-24

 

Alla kristna har tro. Vi är frälsta genom tron. Men här är det fråga om en extraordinär tro, som uppenbaras i vissa bestämda situationer. Vi kan möta situationer, då vi inte kan uträtta ett dugg genom den tro vi dagligen lever i. Då kan Gud ge oss en injektion av “supertro”, som gör att vi får tro för sådant som är något utöver det vanliga.

Mäktiga gärningar “Gåvan att utföra kraftgärningar” Joh 11:43-44, Apg 19:11-12

I Bibeln läser vi om under och kraftgärningar. Vattnet i Röda havet delades, Jerikos murar föll, solen och månen stod stilla, vatten blev till vin, Jesus gick på avttnet, döda uppstod osv. Genom denna gåva kan Gud t ex skapa, förvandla, bryta naturlagarna m m.

 

 

Nådegåvor till helande Luk 6:19, Apg 5:16

 

Dessa gåvor (OBS! att det står i flertal) verkar till helande från olika sjukdomar. När vi är i tjänst för att hjälpa sjuka, hjälper dessa gåvor oss att frambära Guds helande kraft till hälsa. Ofta sker detta genom handpåläggning. Alla kristna kan be för sjuka, men dessa gåvor förmedlar en rikare manifestation av helande.

Alla dessa gåvor uppenbarar sig och fungerar i enlighet med Guds vilja. Däröfr säger Bibeln: “Inte utför väl alla kraftgärningar? Inte har väl alla helbrädgagörelsens gåvor? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda?”

 

Att ha en eller flera sådana gåvor i sitt liv, det är det som en kristen vill, för att kunna vara till hjälp och till uppbyggelse för andra människor.

Du, o Gud, som är bara ljus, sänd stilla strålar över mina dagar, gryningsljus över min morgon, skymningsljus när kvällen kommer och ljus nog att ana stigen hela dagen. /B Karlsson

 

/Anji

 




Av Anji - Lördag 21 mars 20:13

 

Andens gåvor.

 

 “Men de gåvor, i vilka Anden uppenbarar sig, givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta.” 1 Kor 12:7

 

Vi kan börja med att titta i Romarbrevet 12 och vers 6-8 där det står om Guds olika gåvor och försöka tänka oss vem som skulle passa för en viss gåva.

 

 

En profet är ofta frimodig och bra på att uttrycka sig.

Den som tjänar är trogen och lojal.

Lärare är klartänkta och predikanter vet hur man motiverar andra.

Givare är generösa och trygga.

 

Administratörer kan organisera och leda andra.

 

Den som tröstar gläds åt att få ge av sig själv och sin tid för andra.

Det är omöjligt att kräva allt detta av en enda människa. En uttrycksfull profet är troligen inte den bästa själavårdaren och tröstaren och en lärare är kanske inte så bra som administratör. När du granskar dig själv för att förstå vem du är (låt dig inte begränsas av de gåvor som är nämnda här) ska du fråga dig hur du kan använda din utrustning till Guds förhärligande. !



De andliga nådegåvorna delas inte ut åt några få speciellt priviligierade.

 

ALLA Guds barn är Guds gunstlingar, och i gudomlig frikostighet ger han

sina gåvor åt alla.

 

 

1 Petrus 4:10 säger: “Och tjänen varandra, var och en med en nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.”

Denna vers uppmuntrar dig att tro att du har fått någon gåva- och den manar dig att använda den.

 

 

Gud delar inte ut sina gåvor slumpmässigt och och oberoende av mottagarens intresse. Därför står det:

 

“Varen ivriga att undfå de nådegåvor, som äro de största.”

 

 

Därför att gåvorna ges i en mångfald variationer och kombinationer och för en mängd skiftande uppgifter, är de

ofta omöjligt att med absolut säkerhet avgöra vilken eller vilka gåvor som är i funktion. Gåvorn agår ofta in i varandra, men allt verkar samme ene Ande.

Så var frimodig och sök dina gåvor, och förstå dem. Ditt arbete är viktigt. Sångröst t e x är inget vi skall ha för egen vinning utan för att Herren skall bli helgad…

 

 

“Försumma icke att vårda den nådegåva, som finnes i dig och som gavs dig i kraft av profetord, under handpåläggning av de äldste.” /1 Tim 4:14

 

 

……Inse samtidigt att du inte kan göra allt ensam. Var särskilt tacksam för de människor som kompletterar dig. Låt dina starka sidor komplettera ut deras svaga och tvärtom, och gläd dig över samarbete. Tillsammans ska ni bygga Guds församling.

 

OBS! VAD är Guds församling? Det är de troende! Inte en kyrka. 

 

 

/Anji

 

 

Av Anji - Fredag 20 mars 23:07

RUSTAD TILL MÖTE MED SODOMSNATT

Bibelstudium av Tage Johansson


Det finns stor anledning att bäva för det som rör sig i tiden. Det är viktigt för oss att vara medvetna om vad som sker, ha inblick i och analysera tiden. Samtidigt är det väldigt viktigt att vi också blir medvetna om att hos Gud är makten, och han kan utrusta människor i en väldig slutuppgörelse. Jag tror inte vi kan ändra samhället eller situationen. Allt går mot sin totala upplösning. Du kanske upplever att du gastkramas av situationen du ser och vill falla offer för missmod. Men det är underbart att vi också nu kan rikta vår blick emot att vi har en mäktig Gud.

 


Det som pågår i Stockholm är bara en sektion av allt nedbrytande som sker den sista tiden. Det finns andra områden och skikt vi ser växa fram på det politiska och religiösa planet. Men det värsta är om Gud inte har någon han kan ställa fram i gapet till landets försvar. Gud har tilldelat oss någonting att utföra som ett Guds folk för den här tiden. Det gäller att vi blir iklädda Herrens kraft. Vi ska vara medvetna om tidsläget, och Gud vill uppfylla oss av en ande som är mäktigare än den ande som finns i världen. Blir vi iklädda den kraften, så får vi också uppleva att vi kan röja i andevärlden, för det är i den osynliga världen den verkliga kampen står.

 


Guds Ande vill lyfta vår blick att se in i Guds möjligheter. Även under svåra tider, har det funnits väldiga möjligheter. Tänk vilken svår tid det var då Israel fick gå till fienden för att vässa sina svärd; i den mån de hade något att vässa. Men då uppträdde en man som Gud beklädde med kraft. Han vann en underbar seger för Guds rike.
Om vi inte upplever den helige Andes kraft över våra liv, om vi inte är villiga att prisge våra liv på stridsfältets höjder, som det heter i Domarboken, då kan naturligtvis inte Gud ge seger, för han ger seger genom sitt folk. Därför frågade Gud om det fanns någon som kunde träda fram i gapet till landets försvar, men han sade: -Jag finner ingen. Det är den största tragedin.

 


Det står om Herren Jesus Kristus att han trädde upp i en mycket svår avfallstid, då det varit tyst i Israel över 400 år, och vi vet att även Johannes Döparen blev beklädd med Herrens kraft och det uppstod en rörelse omkring honom. Om Herren Jesus Kristus står det så här i ett vittnesbörd, något som också vi behöver uppleva:
-Se, över min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, i vilken min själ har funnit behag, över honom skall jag låta min Ande komma, och han skall förkunna rätten bland folken. (Matt 12:18)

 


Vi kan bli beklädda med Herrens kraft och få den utrustning Herren vill ge.

Vi samlas till konferens, det är semester, trevligt att träffas. Men skulle vi blicka in i verkligheten, så tror jag vi skulle behöva ställa om helt. Vi skulle behöva gå inför Herrens ansikte i fasta och bön, eller på något annat sätt träda in i gapet till landets försvar. Som Herrens tjänare måste vi ställa om helt och inte leva på vanligt människosätt. Vi skulle behöva fasta, sätta oss i säck och aska för att inte vara medskyldiga till fördärvet. Vi har ett oerhört ansvar. Det hänger mycket på oss om några människor ska räddas ur detta elände. Överlåt dig! Gå in i nasirtjänsten för Herren, och du kommer att bli en kämpe som Gud får verka igenom. Jesus Kristus har segrat, och givit oss en ande som är starkare än den som är i världen .

 

 

/Anji

 

 

Av Anji - 30 juli 2019 00:07


När man hör på D Wilkerson får man alltid sig en tankeställare för han ställer saker på sin spets.

SÅ även här i denna  mini-predikan.

 

Hur vördar vi Gud? Är vi alla som tror beredda på att ändra allt som är FEL i oss och LYDA till 100%.  ?

 

/Anji



Av Anji - 14 juni 2019 19:58

Är reformationen över?

 
Jesus som enda vägen till Gud är i enhetens namn bortrationaliserad.

Lutherska världsförbundet inbjuder påven Franciskus till Sverige. För värdskapet står Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd, där följande frikyrkor ingår:
Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén, Equmeniakyrkan, Pingst-rörelsen, Svenska Alliansmissionen och Vineyard Norden.


Text: Berno Vidén

– De flesta av jordens invånare kallar sig för troende. Det borde provocera fram en dialog mellan religionerna.  Med de orden inviterar den katolska kyrkans överhuvud i en Vatikanproducerad video till synkretism mellan fyra religioner: buddhism, judendom, islam och kristendom. Därefter träder företrädare för de olika religionerna fram och deklarerar att de var och en tror på sin gud: – Jag tror på Buddha. – Jag tror på Gud. – Jag tror på Jesus Kristus. – Jag tror på Gud, Allah.

 

 Påven fortsätter förklara att många söker Gud och hittar honom på olika sätt. Videon visar tydligt hur påven likt en kameleont smälter in bland de olika religionernas gemensamma bön, i kärlekens namn:– Jag tror på kärleken, deklarerar samtliga företrädare.Bibeln däremot proklamerar: – I inget annat namn finns frälsning än i namnet Jesus!

Det finns knappast någon religiös organisation som har åstadkommit så mycket förvillelse och lidande hos mänskligheten som den Romerska katolska kyrkan. Historien är fylld av vittnesbörd över de uppskattningsvis 50 miljoner liv den har på sitt samvete. Ännu fler är lurade och bedragna av dess genomfalska frälsningslära. Försoning med Gud kan aldrig uppnås genom helgontillbedjan, sakrament eller gärningar. Det är en helt obiblisk lära.
 

I det här numret av Midnattsropet har vi valt att lyfta fram budskap av förkunnare som på sin tid varnade för kyrkoekumenikens framfart bland frikyrkosamfunden i Norden, varningsrop som visat sig vara sanna och träffsäkra. Idag vill man exempelvis inte inom pingströrelsens egna led höra talas om Lewi Pethrusuppfordrande maning, då han år 1925, inför det faktum att frikyrkligheten gjorde närmanden till Rom, från djupet av sitt hjärta utropade: – Den dag vi stryka flagg inför dessa [katolicismens] påtryckningar har pingstväckelsen fått sin dödsdom.


Redan tidigt 70-tal agerade pingströrelsen observatör under Kristna riksmötet i Göteborg, och därefter har hastigheten i utförsbacken accelererat våldsamt. Gemensamma framträdanden med pingstföreträdare och katolske biskopen har gjorts. Under Jesusmanifestationer har katolska företrädare sida vid sida med pingstvänner och karismatiker knäböjt, för att sedan bjuda in sökare till förbön i den närliggande katolska kyrkan. Den katolske biskopen Anders Arborelius och pingstledaren Sten Gunnar Hedin har skrivit en bok tillsammans och publicerat artiklar för att synliggöra enheten mellan rörelserna. Pelle Hörnmark, som gått från att vara ledare för den svenska till den europeiska pingströrelsen, sa under ett besök i Vatikanen tillsammans med en pingstdelegation, att det var ”intressant upptäcka nya nyanser hos trossyskon”.

 

Vi konstaterar: Lewi Pethrus fick rätt! Och avfallet fortsätter. I vintras stod Filadelfiaförsamlingen i Stockholm värd för ett interreligiöst möte, där företrädare för fyra religioner – judendom, islam, katolicism och protestantism – presenterade en gemensam bekännelse: –

 

Vi tror gemensamt: på en enda Gud, skapare av himmel och jord; att Gud är barmhärtig, nåderik och kärleksfull; att varje människa har samma värde och rättigheter; att Gud kallar oss att älska vår medmänniska och värna allt liv.


Jesus som enda vägen till frälsning är i enhetens namn bortrationaliserad.

Påve Franciskus agerar mycket offensivt i sina strävanden att ena religionerna. Med professionell charmoffensiv söker han samla alla under sina vingar till en ny världsreligion. Han talar i mänsklighetens namn och lyfter fram frågor som har med fred, slaveri och orättvisor att göra. Alla vill vi ha fred, men vägen till Gud går fortfarande endast genom Jesus. Situationen är komplex både ur politisk och religiös synvinkel. Pengarna och jakten på världsherravälde styr. Finns det idag överhuvudtaget någon som greppar över Vatikanens materiella tillgångar spridda över världen?
Påven borde först och främst röja upp inom Vatikanens murar. Vad hände exempelvis med Albino Luciani(Johannes Paulus I) som ville städa upp i Vatikanens smutsiga ekonomi, och som mystiskt dog efter endast trettiotre dagar på påvestolen, en död som fortfarande, inför en undrande värld, mörkas av Vatikanen.

 

I boken I Guds namn som gavs ut 1984, presenterade David A. Yallop en gedigen bevisföring och motiv till varför påven behövde röjas ur vägen. Boken förbjöds i flera katolska länder.

Företrädare för fyra olika religioner i bön, var och en till sin gud.
Jesus som enda vägen till Gud är i enhetens namn bortrationaliserad.

Religionens mörker är förödande och trälbinder hela mänskligheten. I Guds och gudars namn bedras en hel värld. Den makten kan aldrig bekämpas med politiska eller religiösa vapen utan det behövs himmelsk uppenbarelse därtill. Det finns ingen tid som vår där behovet av ett sant, bibliskt ljus är större – Guds genomträngande ord, som avslöjar och uppenbarar. Trots all global upplysning och teknik som gör att vi kan nå information från hela världen med några knapptryck, lever många idag i ett totalt andligt mörker. Inte minst i vårt eget land, som på bara några decennier gått från att vara kristet till att bli ett av världens mest sekulära och kristendomsfientliga länder.

 

Det finns ett himmelskt ljus som genomlyser och avslöjar mörkrets gärningar, och samtidigt visar på en ny väg. Det ljuset och den vägen är Jesus Kristus. Då vi drabbas av det ljuset avslöjas all falsk religiositet, allt det som ser så bländande och vackert ut, men det som är rent och äkta består. Vad ingen religion eller filosofi lyckats åstadkomma, det gjorde Jesus, en gång för alla, genom att bli en dårskap för världen. Jesus hade möjlighet att med enkla medel frånta djävulen hans domäner. Djävulen visade sig vid ett tillfälle villig att fredsförhandla med Jesus om hela världen, men vägen Jesus skulle gå var inte förhandlingsbar.

 

Då han led svårt i Getsemane bad han till sin Far, att om det är möjligt, låt mig slippa genomgå dessa kval. Men kärleken till människan var den segrande kraften: – ske inte min vilja, utan din… Guds vilja var – och är – att frälsa mänskligheten! Därför gick han hela vägen och dog för var och en utav oss.

 

– Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten (1 Pet 2:24).

Den bibliska församlingens väg går i diametralt motsatt riktning än Vatikanens. Guds församling i tiden har heller inga gemensamma nämnare med organisationer som Kyrkornas Världsråd och liknande globala maktblock, som utifrån ekonomisk makt, kvantiteter och majoritetstänkande räknar in sina framgångar. Bibelns väg för församlingen är tydlig: – Det som står högt i människors ögon är avskyvärt inför Gud (Luk 16:15).


Paulus skriver på ett liknande sätt till församlingen i Korint: – Det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka (1 Kor 1:27).


Jesus gav aldrig uppdraget åt sina lärjungar att bygga kyrkor eller starka, religiösa koncilier eller samfund. Sådana maktvälden smälter in i Babylon, men passar inte in i Guds rike. Andens enhet är något annat än kyrkoekumenik baserad på religiös tradition med prästerskap, kyrkobyggnader, sakramenten o.s.v Riv kyrkorna och avkraga prästerskapet.

 

Vänd åter till Ordet och den urkristna församlingens ideal, där den naturliga mötesplatsen var hemmet, både för Ordets och bordets gemenskap. Där finns förutsättningar för en sann, biblisk gemenskap: – Hela skaran av dem som kommit till tro var ett hjärta och en själ (Apg 4:32).

 

Den katolska kyrkan och hennes döttrar har ett mål – församlingen har ett annat. Det ena kallar bibeln för Babylon – det andra heter Det nya Jerusalem. Babylons öde beseglas i Uppenbarelseboken 18:
– Fallet, fallet är det stora Babylon! Det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för orena andar – – – Gå ut från henne, mitt folk, så att ni inte deltar i hennes synder och drabbas av hennes plågor (v. 2, 4).


Det nya Jerusalem har en helt annan utgångspunkt: – Och jag såg den nya staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man (Upp 21:2).
Babylon hör till den här världen, församlingen hör himmelen och Guds rike till.

Är reformationen över? Uppenbarligen för Lutherska kyrkan och alla medlemssamfund inom Sveriges Kristna råd, men inte för den som valt att stå utanför lägret med Jesus.   

 

Från Midnattsropet:

 
http://www.midnattsropet.se/2016/10/ar-reformationen-over.html
 
ÄR DU UTANFÖR LÄGRET MED JESUS?
 
 SE OCKSÅ:
 http://www.expressen.se/nyheter/ropen-efter-upprattelse-varfor-sviker-du-oss-paven/
 
/Anji
 

Av Anji - 15 april 2019 19:16

∙∘✧ @ashlynwilkes26 ✧∘•

Den andliga vapenrustningen, (Ta på den för satan är vred)!

Efesierbrevet kap 6:10 
 
Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp12 Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna. 13 Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt.
14 Stå alltså fasta, med sanningen som bälte runt höfterna och klädda i rättfärdighetens pansar. 15 Bär som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. 16 Ta dessutom trons sköld, med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. 17 Ta emot frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. 18 Gör detta under ständig bön och åkallan och be alltid i Anden.
Var därför vakna och håll ut i bön för alla de heliga. 19 Be också för mig, att ordet ges mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt förkunnar evangeliets hemlighet 20 för vilket jag är en ambassadör i bojor. Be att jag talar så öppet och fritt som jag bör.
 
-Den senaste tiden har jag råkat ut för satan och hans angrepp på väldigt otäcka vis.
Att stirra satan i ögonen då det är en vanlig människa som visar sig ha satans ande, det är INTE Bra!!!
Det är oerhört äckligt att vara med om att man känner sig hotad och får slåss i anden men att man ser att personen, (satan)  blir rädd. Det var vad som skedde idag och man höll också på att ge sig på personen som var äldre och sjuk som jag hade med mig.Mycket hotfullt.
 
SATAN!  STICK och BRINN!   JESUS HAR REDAN VUNNIT STRIDEN PÅ KORSET!
 
/Anji
 
 

Presentation

Omröstning

Firar du jul? Jesus är inte född på jul.
 Nej Jesus är inte född på jul
 Julen är katolsk och felaktig
 Finns det mer info att få?

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

http://www.iring.nu/webbringar/Fraelsaren.php

Anji

Min Gästbok. Välkommen!

Följ bloggen

Följ Han  lever med Blogkeen
Följ Han  lever med Bloglovin'

Prövningar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se