Franska bönder har eskalerat sina protester mot den nationella jordbrukspolitiken, där man bland annat vänder sig emot höjda skatter och bränslekostnader.

Böndernas planer på att “belägra” Paris under måndagen har fått landets regering att mobilisera säkerhetsstyrkorna för att förhindra lantbrukarnas framfart mot huvudstaden.

Den senaste tiden har franska bönder protesterat mot den nationella jordbrukspolitik som råder i landet med bland annat höjda skatter och ökade bränslekostnader som lantbrukarna menar är ohållbar och pressar sektorn hårt. Protesterna, som påbörjades i staden Toulouse, utökades till flera städer under förra veckan där tusentals traktorer blockerade större vägar. Liknande protester sker även i Tyskland och Nederländerna.

De två största fackföreningarna inom lantbruk har lovat att deras medlemmar kommer att blockera alla större trafikleder som förbinder staden med resten av Frankrike från måndag eftermiddag, bland annat huvudmarknaden Rungis International Market där de flesta av stadens färskvaror köps.

– Det kommer att bli mycket svårt att transportera sig i Ile-de-France i morgon, säger Darmanin enligt Reuters.

 15000 poliser inkallade

Under söndagen hade franska regeringen ett krismöte där inrikesminister Gerald Darmanin beslutade att beordra säkerhetsstyrkor att stoppa alla konvojer med bönder som försöker ta sig in i Paris eller andra större franska städer, efter att lantbrukarna sagt att man kommer att “belägra” huvudstaden på obestämd tid, rapporterar tyska Deutsche Welle.

Polisen i Paris har meddelat att man kommer att öka säkerheten kring bland annat Rungis och även flygplatsen Roissy, där man bland annat satt in bepansrade polisfordon. Omkring 15 000 poliser kommer att användas som en del av säkerhetsoperationen. Trots det varnar man för stora trafikstörningar under måndagen.

Frankrikes premiärminister, Gabriel Attal, har bland annat lovat att fasa ut bränsleskatten och “drastiskt förenkla” pappersarbetet där det är möjligt, men lantbrukarna menar att det inte räcker.

– Vårt mål är att omringa Paris, säger jordbrukaren Daniel Faucheu.

Den tidigare FN-ambassadören Pierre Schori är starkt kritisk till Sveriges väg mot Natomedlemskap och anser att hela processen har varit djupt förnedrande.

– Man har givit efter för påtryckningar från Erdogan och fjäskat för honom, beklagar han.

Det mesta pekar på att Sverige snart är medlemmar i den USA-styrda militäralliansen Nato, men även om makthavare, lobbyister och etablissemangsmedier glatt drivit på processen, och beskrivit den som ett ”säkerhetspolitiskt måste” för svensk del, är inte alla lika entusiastiska.

Pierre Schori, tidigare socialdemokratisk bistånds- och migrationsminister samt före detta FN-ambassadör, är motståndare till ett svenskt Natomedlemskap och anser att Sverige inte bara lämnat en epok av alliansfrihet bakom sig utan också förnedrat sig gentemot Turkiet och lovat alldeles för mycket.

– Det är ju förfärligt att vi ska börja sälja vapen till Turkiet för att de ska bekämpa kurder, som har bekämpat IS. Det är ju helt vansinnigt och det finns inget som förpliktar oss att göra detta för att vara med i Nato, säger han i Bonnierägda TV4.

– Man har givit efter för påtryckningar från Erdogan och fjäskat för honom. Överhuvudtaget har det varit en förödmjukningsprocess som vi gått igenom här.

“Man skrämmer barn”

Schori menar att Sverige redan har säkerhetsgarantier från USA och att utspel om det påstådda hotet från Ryssland har överdrivits kraftigt.

– Man kan också fråga sig; tror vi att Putin vill invadera Sverige? Behövs Sverige också i Nato för att det ska bli fred? Inte alls. Putin har gått på ett Poltava i Ukraina och han har inga avsikter med att invadera Sverige, det är det ingen som tror egentligen.

– Men vi får höra från militärpolitiska komplexet i Sälen att vi kan bli invaderade. Man skrämmer barn och får vuxna att hamstra. Det är helt fel, menar han.

Moderaternas tidigare försvarsminister, Mikael Odenberg, menar dock att uppgörelsen med Turkiet är ”rimlig” och pekar på att denna hade ett ”brett politiskt stöd”.

– Det har varit en lång resa. Jag vågar påstå att Sverige är medlemmar i Nato under loppet av februari månad, spår han.

Under 2023 rapporterades över 1,5 miljoner brott i Sverige – en ökning med fyra procent jämfört med föregående år, enligt färsk preliminär statistik från Brå.

Efter två år av minskning återvände brottsstatistiken till en uppåtgående trend och bedrägeribrotten sticker ut med en ökning på hela 22 procent.

Bedrägeribrotten var den mest framträdande kategorin som sköt i höjden under 2023, visar färsk statistik från Brå. På tio år har denna typ av brott skenat med hela 53 procent.

Särskilt alarmerande är ökningen av kortbedrägerier och bedrägerier genom social manipulation, med 44 respektive 36 procent.

Bedrägeri genom social manipulation involverar bedragare som kontaktar individer, ofta genom telefon, och lurar dem att utföra handlingar som gynnar bedragaren ekonomiskt.

– Bedrägeri genom social manipulation är en typ av bedrägeri där bedragaren tar kontakt med en person, exempelvis genom ett telefonsamtal, och vilseleder den att göra något som syftar till att ge bedragaren ekonomisk vinning. Ett vanligt tillvägagångssätt är att bedragare utger sig för att vara en banktjänsteman eller myndighetsperson, säger Matheus Eriksson, statistiker, Brå.

Fler misshandlas

Brott mot person ökade också något, där misshandel stod för en betydande del och det för misshandel mot både kvinnor och män registrerades signifikanta ökningar, särskilt när det gällde misshandel av bekanta. Statistiken vittnar om att misshandel av obekanta var den vanligaste typen av anmäld misshandel mot män, medan misshandel av bekanta var vanligast vid anmälningar mot kvinnor.

Kvinnor misshandlas ofta av bekanta. Foto: Pexels

Även om brott mot person ökade visade vissa brottstyper inom denna kategori en nedåtgående trend. Anmälda brott om sexuellt ofredande minskade med sex procent. Minskningen var där som mest påtaglig bland brott mot kvinnor och flickor. Det kan vara värt att notera att dessa brott utgör en mindre del av den totala brottsstatistiken.

En tredjedel av de anmälda våldtäktsbrotten mot kvinnor (5 019) avsåg våldtäkter utförda av en närstående i parrelation. Motsvarande andel för våldtäkt mot män (280) låg på 14 procent. Totalt anmäldes 8 993 våldtäkter, vilket innebar en minskning med två procent.

Ökning av butiksstölder

Stöld- och tillgreppsbrott minskade övergripande med tre procent, men med en intressant skiftning i mönstret. Medan anmälda cykelstölder minskade markant, något som kan ha sin förklaring i att många brottsutsatta låter bli att anmäla cykelstölder, ökade anmälda butiksstölder med hela tio procent.

Enligt Brå kan detta fenomen delvis förklaras av det ökade användandet av en särskild e-tjänst som underlättar anmälningar av misstänkta butiksstölder.

– Under 2023 har det blivit lättare för butiksinnehavare att anmäla misstänkt stöld i butik med hjälp av en särskild e-tjänst, vilket kan ha bidragit till ökningen i statistiken, säger Matheus Eriksson.